Lyssna

Folkhälsa

Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelning. Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper.

Vad påverkar folkhälsan?

Folkhälsa är ett samlingsbegrepp. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen. Det är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och handlar därför om både hälsa och ohälsa. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället.

Utvecklingen av hälsan i befolkningen centralt för den hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Folkhälsan påverkas av allt från strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället och av många samhällsområden till individens egna val och levnadsvanor.

Hälsans bestämningsfaktorer

De två yttersta halvcirklarna står för yttre faktorer individen inte direkt kan påverka. Längre ner följer socioekonomisk situation som handlar om utbildning, yrke, inkomst och sysselsättning. Ett snäpp längre ned finns levnadsvanor och beteende följt av sociala sammanhang som grundar sig i det sociala stödet och gemensamheten. Längst ned finns ytterligare faktorer individen inte kan påverka såsom kön, ålder och arv.

En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom individuella ställningstaganden och uttrycks genom våra levnadsvanor och vår livsstil, men i allmänhet behövs politiska beslut och kollektiva åtgärder eftersom våra val hänger samman med vilka möjligheter till val som vi har. Som exempel kan nämnas att ekonomiska ojämlikheter är svåra att påverka individuellt, men vi kan själva besluta om att dricka mindre eller äta bättre. Våra levnadsvanor och vår livsstil påverkas emellertid i stor utsträckning av vår kultur, vår omgivning, våra relationer, priser, marknadsföring, sociala position, med mera.

Hälsan påverkas också av miljön. Den fysiska miljön kan innehålla olika gifter, buller och andra hot mot hälsan. Att kunna påverka tillvaron, att ha makt i vardagen, har visat sig vara en betydelsefull faktor för hälsan. Dessa möjligheter är nära kopplade till i vilken grad man upplever sig vara delaktig och kunna påverka i samhället vilket bland annat sätter integrations- och demokratifrågor på kartan.

Psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande

Psykisk hälsa kan beskrivas som en frånvaro av den psykiska ohälsan där individen ser mening med tillvaron, upplever sin tillvaro som meningsfull och har förmågan att hantera livets normala motgångar. Idag används ofta Psykisk ohälsa som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykiska sjukdomar.

Modell för hur man kan beskriva psykisk hälsa genom olika definitioner (Socialstyrelsen, u.å) .

Såhär arbetar Åmåls kommun med suicidprevention

Suicidprevention- Åmåls Kommun

Suicid går att förhindra och det är därför viktigt att ha en bra och genomtänkt plan på hur personer som ligger i riskzon ska upptäckas tidigt. Bland annat finns det vissa grupper som är mer utsatta i samhället för att drabbas av suicidtankar och att begå suicid. Man har kunnat se att det är mer vanligt med suicid bland personer med förgymnasial utbildning och är mindre vanligt bland personer med eftergymnasial utbildning såsom högskola eller universitet. Några andra grupper som också tillhör riskgrupper för suicid är HBTQIA+ personer samt ensamkommande barn. Det är även vanligare med suicid bland män än bland kvinnor.

Enligt Socialstyrelsen u.å finns det olika sätt att förhindra suicid på, både förebyggande och akut. De nämner att det är viktigt att tidigt kunna se om en person håller på att falla in i riskgrupp för suicid, exempelvis om man misstänker att det finns underliggande psykiska störningar. Ytterligare ett sätt att förhindra självmord är att utbilda fler personer inom vården som exempelvis läkare inom effektiva sätt för att förhindra suicid, vilket skulle göra det lättare för en person med suicidtankar att söka hjälp, ett tredje sätt är att minska tillgångarna till metoder för självmord. Enligt WHO kan detta exempelvis handla om att begränsa tillgången till bekämpningsmedel, skjutvapen och tillgång till platser som kan innebära suicidrisk såsom höga broar.

En viktig sak att förstå kring suicidalt beteende är att det aldrig grundar sig i en enda orsak utan utvecklas i ett samspel mellan olika riskfaktorer i samband med en avsaknad av olika skyddsfaktorer. Riskfaktorer i detta exempel skulle då kunna vara att personen har en psykiatrisk sjukdom som exempelvis depression, somatisk sjukdom som exempelvis kronisk smärta, tidiga negativa upplevelser i livet som exempelvis att förlora en förälder, personliga egenskaper som exempelvis att personen är väldigt impulsiv samt att personen tidigare haft ett suicidalt beteende. Skyddsfaktorer är istället sådana saker som skulle kunna förhindra en person från att begå självmord. Detta kan handla om att ha en känsla av sammanhang och mening med livet, en god familjesituation och övriga goda relationer till personer i sin omgivning, att vara med i ett föreningsliv samt att personer med en problemlösande egenskap ofta har enklare för att söka hjälp.

Ett förebyggande arbete mot suicid handlar då om att förstärka skyddsfaktorerna genom att se till att främja återhämtning, social integration och trygga miljöer, exempelvis på skolor och arbetsplatser.