Samverkan och insatser

För att alla barn ska få sina behov tillgodosedda behöver ibland flera olika verksamheter samverka vilket kan se ut på många olika sätt. Ibland kan samverkan handla om att information ges till andra berörda verksamheter om pågående insatser för att på så sätt underlätta för barnet i olika avseenden. I andra fall kan det behövas en mer omfattande samverkan där flera insatser ges samtidigt för att uppnå önskat resultat.

Det finns en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, som regleras av lagstiftningen (SoL 2001:453, HSL 1982:763, skollag 2010:800). Socialtjänsten har enligt lag (SoL 2001:453) det yttersta ansvaret för att barn får det stöd de behöver och att samverkan sker.

Alla yrkesgrupper som arbetar med barn har ett stort ansvar för att tidiga insatser kommer till stånd inom ramen för respektive verksamhet samt samverka med andra när behov finns.

För att samverkan ska fungera tillfredsställande krävs att samverkan är väl förankrad i verksamheterna. Målet för samverkan ska vara klarlagt och rutiner och arbetsfördelning ska finnas. Det ska finnas tydliga ramar kring vad det ska samverkas kring. En annan del är samsyn. Samsyn handlar här om en gemensam värdegrund och respekt för och tillit till varandras uppdrag och kompetens. Det bör finnas kunskap om varandras regelverk, lagstiftning och verksamhet för att undvika missförstånd.

För att få till stånd en långsiktig samverkan är det viktigt att samverkan bygger på funktion istället för person.

När samverkan sker beträffande en enskild individ kan bestämmelserna om sekretess utgöra ett hinder för vilka uppgifter som kan lämnas ut. Genom att den enskilde ger sitt samtycke till att uppgifter lämnas vidare kan detta bli möjligt enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400 12 kap. 2 §). För att samverkan ska vara framgångsrik måste samverkan inkludera delaktighet för barn och vårdnadshavare och styras mot ett gemensamt mål.

(Socialstyrelsen; Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer).

Samverkan mellan skola och socialtjänst i Åmåls kommun

Skola och socialtjänst träffas varje vecka i samverkansträffar. För barn 0- 12 år sker samverkan genom Familjecentralen och för barn 13-18 år sker samverkan genom Ungdoms- och vuxencentralen. Vid de regelbundna träffarna kan, utöver skola och socialtjänst, även andra aktörer som Barn- och ungdomspsykiatri, Vuxenpsykiatri, vårdcentral, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller andra verksamheter inom kommunen delta.

För att ha möjlighet att diskutera enskilda ärenden öppet krävs att vårdnadshavare har gett sitt samtycke till detta. Blankett för sekretesslättnad finns både hos förskolan/skolan och socialtjänsten. Vårdnadshavaren kan när som helst ta tillbaka samtycket till sekretesslättnaden och om ärendet övergår från frivilliga råd- och stödinsatser till anmälan/utredning måste sekretesslättnaden förnyas. Skulle vårdnadshavaren inte ge sitt samtycke till sekretesslättnad kan ingen information lämnas mellan socialtjänsten och skolan.

Elevhälsans medicinska insatser avser skolsköterskans och skolläkarens arbete.

Enligt skollagen (2010:800 2 kap.27-28§) ska varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller samt vid behov få hjälp med enkla sjukvårdsinsatser.

Hälsobesök hos skolsköterskan erbjuds i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet. Hälsobesöket omfattar hälsokontroll (tillväxtkontroll, ryggkontroll, syn- och hörselkontroll), hälsosamtal samt ev. hälsorådgivning. I förskoleklass erbjuds också hälsobesök hos skolläkare. Från förskoleklass och till och med årskurs 6 erbjuder skolsköterskan varje år kontroll av syn och tillväxt.

Hälsosamtalet är en del i det hälsofrämjande arbetet där eleven ges möjlighet att samtala om såväl sin hälsa som sin skolsituation. Alla skolsköterskor i Åmåls kommun använder sig av ett frågeformulär utifrån Västernorrlandsmodellen, vilket är en fördel då det blir en röd tråd genom hela skolgången. Svaren från hälsosamtalet registreras i en databas och avidentifierad statisk finns för de aktuella årskurserna. Den avidentifierade statistiken är ett viktigt redskap i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på klass- och kommunnivå.
De återkommande besöken ger skolsköterskan möjlighet att bygga upp en relation till eleven, vilket kan vara en viktig grund för senare spontana besök om eleven upplever problem eller svårigheter.

Skolsköterskans mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Under mottagningsverksamheten kan eleverna komma och ställa frågor och samtala, samt få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser och det finns också möjlighet för vårdnadshavare att kontakta skolsköterskan.

Skolhälsovården kan ses som elevernas företagshälsovård och bör ges i nära anslutning till deras arbetsplats och av personal med kännedom om den aktuella skolans miljö och inre arbete (SOU 1998:31; SOFS,2007:19).

Skolhälsovården ska även:

Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som stöd i det pedagogiska arbetet.

Se till att skolhälsovårdens kunskap om elevernas hälsa tas tillvara i elevhälsoarbetet.

Bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram.

Elevhälsans psykologiska insatser avser skolpsykolog och har som uppgift att tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Skolpsykologen genomför på uppdrag av rektor psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för att bidra med psykologisk kunskap om elevers lärande och behov av stöd.

Skolkuratorn är skolans och elevhälsans psykosociala expert. För skolkuratorn är det särskilt viktigt att stödja skolans arbete med att uppmärksamma elevernas psykosociala hälsa, vilket påverkar deras möjlighet till inlärning. Skolkuratorn ska uppmärksamma elever som far illa och elever som uppvisar tecken på ohälsa, samt även genom samverkan bidra till att skolan erbjuder en trygg skolmiljö genom att arbeta förebyggande mot mobbing, kränkande behandling och trakasserier samt skapa en god miljö för hälsa, lärande och utveckling.

Skolkuratorn initierar och deltar i nätverksarbete, utför skolsocial utredning av enskilda elever, aktiverar och samverkar med samhällets resurser (socialtjänst, barn- och ungdoms- och vuxenpsykiatri, fritidsverksamhet, polis, ungdomsmottagning), utvecklar och driver det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Arbetsuppgifterna består även av stöd-, motivations-, kris-, och konfliktsamtal med enskilda elever, ibland tillsammans med deras vårdnadshavare.

Samordnad individuell plan, SIP ska erbjudas alla oavsett ålder, diagnos, funktionsvariation eller behov och är den enskildes plan. I Västra Götaland finns en särskild överenskommelse för barn och unga, ”Samverkan för barn och ungas hälsa – överenskommelse mellan Västra Götalands kommer och Västra Götalandsregionen”, där skolan tydligt inkluderas som jämbördig part i arbetet med SIP, så som socialtjänst och hälso-och sjukvård.

Samverkan för barns och ungas hälsa är en överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Den ska främja och tydliggöra struktur och ansvar för samverkan, samarbete och samordning mellan berörda verksamheter och gäller alla barn och unga till och med 20 år som behöver samordnade insatser.

För mer information se:

Läs mer om barn och ungas hälsa på vardsamverkan.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Läs mer om samordnad individuell plan på vardsamverkan.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Elevhälsans specialpedagogiska insatser ska bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla elever i skolan. Arbetet består av att på individ- grupp- och organisationsnivå verka för att alla elever får det stöd de behöver så att de utifrån sina förutsättningar kan delta och utvecklas i verksamheten. Arbetet omfattar tidiga, förebyggande och inkluderande insatser där stor vikt läggs vid att se möjligheter och resurser hos eleven och verksamheten.

Elevhälsans specialpedagogiska insatser arbetar bland annat med handledning i specialpedagogiska frågor samt med extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar och finns med vid överlämning mellan stadier.