Krisberedskap i kommunen

Krisberedskap och krishantering har blivit allt viktigare. Flera händelser i Sverige i form av översvämningar, bränder, fartyg som har gått på grund, med mera har medfört att kraven på krisberedskap och en förmåga att hantera kriser har ökat hos centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och näringslivet.

Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret

En kris inträffar alltid i en kommun. Det nationella krishanteringssystemet bygger på tre viktiga principer:

• Ansvarsprincipen. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under krissituationer.
• Likhetsprincipen. Kommunens organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig.
• Närhetsprincipen. Alla kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.

En annan viktig del i det nya krishanteringssystemet är det geografiska områdesansvaret. Områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället; nationellt, regionalt och lokalt, på lokal nivå är det kommunen som har det geografiska områdesansvaret. Det innebär att kommunen skall verka för att de krisförberedelser som genomförs av myndigheter, organisationer och företag samordnas. Om en kris inträffar ska kommunen samordna krishanteringen.

Kommunens ledningsplan
Ledningsplanens syfte är att säkerställa kommunens ledningsförmåga vid en kris. Målsättningen är att den kommunala verksamheten, trots svåra förhållanden, skall ha en förmåga att hantera och lindra konsekvenserna av en kris. I möjligaste mån skall verksamheten bedrivas i samma omfattning och former som under normala förhållanden.

Kommunens informationsplan
Syftet med informationsplanen är att kommunens information vid en kris skall vara snabb, korrekt och entydig. Informationsplanen revideras för närvarande.

POSOM
POSOM är en förkortning för psykiskt och socialt omhändertagande. Det är en grupp som kan larmas ut vid en kris eller en större olycka för att ta hand om drabbade och anhöriga.