Folkhälsa / folkhälsoarbete

Hälsa
Vår möjlighet till en god hälsa påverkas av en rad olika faktorer, allt från genetiskt och socialt arv till levnadsvanor och vår fysiska omgivning.

Vi kan göra mycket för att förbättra eller behålla vår hälsa, såsom att motionera, ha goda kostvanor eller att sluta röka. Andra viktiga faktorer som påverkar vår hälsa har att göra med olika förhållanden i samhället såsom socioekonomisk tillhörighet, arbetsliv, boendeförhållande, ekonomi, utbildningsmöjligheter med mera. Därför är det av stor vikt att sträva efter att se vår hälsa ur ett helhetsperspektiv, eftersom det aldrig är en faktor som ger oss hälsa.

Folkhälsa
Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelningen mellan olika grupper och områden. En viktig folkhälsofråga är att främja de faktorer som medverkar till en god hälsa och som vi, som enskilda individer, i ett samhälle har begränsade möjligheter att påverka. Det kan till exempel handla om att skapa hälsofrämjande skolmiljöer, trafikmiljöer, grönområden, arbetsliv och bostadsområden.

Folkhälsan har därför en klar plats i samhällspolitiken och en gemensam satsning på ökad folkhälsa är viktig då befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv utveckling och tillväxt i Åmåls kommun. Kunskapsbasen utgår från det som håller oss friska och som gör att vi mår bra, men även från vad som orsakar ohälsa. För att nå det av regeringen fastställda övergripande folkhälsomålet, en god och jämlik hälsa är det viktigt med en helhetssyn på hälsa och att alla samhällssektorer bygger in hälsoaspekter i sina ordinarie planer och beslut.

Folkhälsoarbete
När vi arbetar med folkhälsa är det viktigt att förstå vad det är som påverkar hur vi mår.
Faktorer som stimulerar och skapar förutsättningar för trygghet och en god hälsa är, att ha ett nätverk av familj och vänner, goda utbildningsmöjligheter, en meningsfull sysselsättning, en rik fritid, en känsla av delaktighet och inflytande över sin livssituation. Folkhälsoarbetet handlar även om att minska hälsofarliga vanor som rökning, hög alkoholkonsumtion och för lite fysisk aktivitet. Ett bra folkhälsoarbete handlar således om att stärka förutsättningarna för ett gott liv. Folkhälsoarbetet i Åmål är riktat till hela befolkningen men barn ungdomar och utsatta grupper är särskilt prioriterade.

Skapa förutsättningar
Livsmiljön, både den fysiska (som bostäder, vägar och grönområden) och den sociala (som organisation och arbetsformer i skola, vård och arbetsliv) har betydelse för levnadsvanor och hälsa. Miljön kan både underlätta och försvåra hälsofrämjande levnadsvanor.

För att öka människors förutsättningar att göra hälsosamma val behövs en genomtänkt samhällsplanering. Medborgarna måste kunna känna sig trygga i bostadsområden, parker och på cykelvägen. Skola, vård och omsorg behöver erbjuda information och stöd till den, som vill förändra sina levnadsvanor men behöver hjälp att komma igång. Föreningsliv och arbetsplatser är viktiga i detta arbete. Föräldrar behöver erbjudas information och möjlighet att diskutera med andra om de olika utmaningar man kan möta, exempelvis som tonårsförälder. Bra mat i förskola och skola och fysisk aktivitet integrerad i flera ämnen bidrar till att ge alla barn stärkta förutsättningar för hälsosamma vardagsvaror.

Folkhälsoarbetet i Åmål utgår från det folkhälsoprogram som kommunen har upprättat.

Folkhälsa är allas ansvar
De faktorer som påverkar vår hälsa finns överallt i vår vardag. Om vi gemensamt ska nå framgång i folkhälsoarbetet krävs samverkan över gränserna. Det politiska ansvaret vilar på flera olika sektorer och nivåer. Det innebär att de organisationer som har uppgifter eller verksamhet som påverkar folkhälsan också ska ta hänsyn till vilka effekter deras arbete har på folkhälsan. Folkhälsoarbete är inte någon verksamhet för sig, vid sidan om annat. Det handlar om samarbete och ansvarsfördelning mellan olika samhällssektorer, myndigheter och organisationer. Viktiga aktörer i folkhälsoarbetet är primärvården, folktandvården, polis, näringsliv, föreningsliv samt ideella organisationer. Sist men inte minst krävs det att varje enskild människa tar eget ansvar för sin hälsa.

Genom en helhetssyn på hälsans och ohälsans villkor, vill kommunen utveckla stödjande strukturer och miljöer. Ytterst handlar det om att alla samhällssektorer bygger in hälsoaspekter i sina ordinarie planer och beslut.