Kyrkan i Åmåls stadssigill

På Åmåls stadssigill från 1643 ser det ut som om kyrkan var uppbyggd av tegel. Runt om är en kraftig kyrkogårdsmur med stiglucka.
 
I Dalsland fanns tegelkyrkor från mycket tidig medeltid. Att bygga i tegel så tidigt som 1200-tal ansågs som lyx och är sällan förknippat med vanliga profana byggnader, utan just med kyrkobyggnader. Exempel på dalsländska medeltida tegelkyrkor som fortfarande är i bruk är Örs kyrka uppförd år 1219 och Grinstads kyrka från 1200-tal.
Andra kyrkor i tegel var Edsleskogs gamla kyrka, Högsäters gamla kyrka och Gestads gamla kyrka. Vi har även den märkliga anläggningen vid Murängen i Gestad socken, där en mängd föremål framkommit vid arkeologiska undersökningar, bl.a. medeltida tegel. På en av tegelstenarna har någon tryckt in orden Ave Maria i runskrift medan leran ännu var våt.

Men Åmåls medeltidskyrka var troligtvis en träkyrka. För detta talar bl.a. en akademisk
avhandling av Lars Hesselgren från år 1718, där han skriver om Åmål att:

”Stadens gamla kyrka var av trä, en s.k. resekyrkia, emedan resta plankor bildade dess väggar, dylika kyrkor kunde man förr se flera i Dalsland. Då konung Gustaf II Adolf, trätt in i denna kyrka och fått se en inskrift, som angav kyrkans ålder, säges han hava yttrat till de omkringstående. `Få kyrkor töra finnas i hela mitt rike, som äro äldre än denna´. När den emellertid hotade att störta samman, byggde borgarna i Åmåls stad år 1666 och följande år närmare Vänern en stenkyrka, som de fullbordade år 1669.”

När Åmål blev stad år 1643 var den gamla träkyrkan ännu i bruk. En ny började byggas först 23 år senare, år 1666.

Kyrkan som är avbildad i Åmåls stadssigill från 1643, borde ju tidsmässigt vara kyrkan av trä som Hesselgren nämner.

Men det är inte särskilt troligt att det är den medeltida träkyrkan som är avbildad i sigillet. Det står ju i 1583 års inventarium att träkyrkan redan då var i det närmaste fallfärdig, och man avbildar med all säkerhet inte en gammal och fallfärdig kyrka i en nybliven stads sigill.

Lars Hesselgren skriver i sin avhandling från år 1718: ”Till vapen åt staden beviljades genom privilegierna en kyrka, vilken Högvälborne Herr Sekreterare Palmskiöld visat mig målad, mycket lik Åmåls nuvarande kyrka”. Lars Hesselgren menar alltså den byggnad vi idag kallar ödekyrkan och som började byggas 1666 och invigdes år 1669. Palmsköld målade helt enkelt en kyrka i sigillet, precis så som man tänkte och önskade att den nya, framtida och planerade kyrkan skulle komma att se ut - en tegelkyrka med strävpelare som på en katedral.

Redan på 1640-talet fanns planer på en ny kyrkobyggnad. Vid denna tid uppvaktades nämligen Kungl. Maj:t av den blivande stadens borgare med en anhållan om bidrag till en ny kyrka. Staden fick då lov att uppbära restskatten från sina donationshemman, som var Näs, Mörtebol, Stommen, Rösen, Sjövik, Hanebol och Byn. Det fanns även privata bidragsgivare. En bland dem var stadens borgmästare Töres Pederson. När den nya kyrkan byggdes var det med tjocka murar av massiva granitblock och inte av tegel.
”Sigillkyrkan” existerade alltså ännu inte i verkligheten vid tiden för bildens tillblivelse och Åmåls stads grundande.

Åmåls stadssigill från 1643.