Åmåls stads privilegier

Åmåls stads privilegiebrev skrevs under den 1 april 1643 utav drottning Kristinas förmyndarregering, ledd av rikskanslern Axel Oxenstierna.
Privilegiebrevet ingår i Åmåls rådhusrätt- och magistrats arkiv och förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Brevet omfattar 14 sidor och upptar 22 punkter som reglerar stadens rättigheter och skyldigheter.
Under den andra punkten kan man se Åmåls stads sigill.

Brevet finns som avskrift i sin helhet i Nils Holmbergs  bok ”Åmåls historia före 1869” sidan 263 ff.

Privilegiebrevet förnyades år 1646 av drottning Kristina personligen. Eftersom staden i det närmaste ödelagts av norrmännen under Hannibalfejden tilldelade hon Åmål ytterligare 6 års skattefrihet.

Inledning:
Wij Christina med Gudz nådhe, Sweriges, Göthes och Wändes Uthkorade Drotning och Arffurstinna, Stoorfurstinna till Finland, Härtiginna uthi Estland och careelen, Fröken öfwer Ingermanneland; Göre witterligit, effter som wij, af den åhåga, försorg och omwårdnadh wij alltijdh och stedze draga för Rijkzens och Fäderneslandens Heder, prydnat och Cultur, Sampt dess inbyggares styrckio och wällståndh, hafwa för nödigt erachtadt, för den goda bequämeligheet och Situation, som är vidh Åmåhla uppå Daal, att der en Stadh låta byggia och fundera en Stadh, och den Anno Ettusen Sexhundrade Fyratijotree den 1. Aprilis hvärest wij gerna förnimma att temmeligit ahntaal wåra Undersåthar wara sinnade sig att nidsättia: hafwa wij aff Konungzligh ynnest och nåde till be:te undersåthers Samptelige förkoffring, flor, tilltagande och opwext, som sig der huussligen nedersättia och befordra, främia och styrkia, gott funnot, dem medh fölliande privilegier, Frijheeter, Rätt och Rättigheeter att benåda och förwahra.

Första punkten:
Till thet Första, Såsom Sweriges Stadzlagh är Fundamentet till Städernes godha Politie och Ordning här uthi Rijket; alltså gifua wij här medh fullmacht och tillstånd, att wår Stadh Åhmåhla och dess inbygare Borgerskap then niuta och bruuka skola, der effter Borgmästare och Rådhmän wällia, så och andre Embeten, effter tarfuen tillsättia, Handell och wandell drifwa, niuta Borgerlig Frijheet och nähring j alla måtto, som andre Städers Borgerskap effter förbem:te Lagh och handelz ordinantien tillstår och elliest i alle andre tillfällen sig der effter rätta och förhålla.

Andra punkten:
Om stadens sigill och stadens rätt att avbilda en kyrka i sigillet.

Tredje punkten:
Om att i staden skall finnas nödvändiga ämbeten som borgmästare, rådmän, stadsskrivare och byggmästare.

Fjärde punkten:
Att stadens borgmästare och rådsämbetsmän skall vinlägga sig om stadens bästa.

Femte punkten:
Om att stadens skrivare skall hålla noggranna protokoll och tänkeböcker.

Sjätte punkten:
Om kämnersmännen och deras särskilda mötesrum i rådstugan.

Sjunde punkten:
Regler för stadens byggmästare.

Åttonde punkten:
Om vikten att informera rikets ståthållare och fogde om stadens angelägenheter.

Nionde punkten:
Om avgöranden av mål i rådstugan.

Tionde punkten:
Om borgmästarens och rådets ”swenner” som uträtta deras ärenden.

Elfte punkten:
Till thet Ellefte, på thet denne wår Stadh Ååmåle desto förre må populeras, och dess Inwånare ju mehr och mehr tillwexa och sig förkofras, Då unne och effterlåte wij allom, huilke sig der nedersettia och Burskap winna weele, Sex åhr ifrån denna dags dato, att skola bliffua qwitta och frija för Lilla Tullen, Backugnspeningar och Accijsen af alt ööl och Brennewijn som uthi Staden och inom dess Jurisdiction brygges och brennes, jämwäl och hwad der sammestädes slachtas, Sammaledes och för Båssmans holdning och wahnlige Städernas Contribution, sampt andre ordinarie borgerlige besvär och uthlagor; Doch skall denna Tullfrijheet icke annorledes wara till att förstå ähn att Staden den emllan dee marknader som i Staden hållas skall hafua till åthniuta. Men emedan Marknaden pågår skall Tull erläggias af alt dett till Torgs och Sahlu föres.

Tolfte punkten:
Om tillstånd att upprätta stadsvåg.

Trettonde punkten:
Till thet Trettonde, och på thet Staden må hafua till sin nödhtorfft någre wisse egor i Lnadh och uhtrymme, weele wij aff gunst och nåde hafua priviligierat till Staden desse effterskreffne Hemman. Nämbligen Nääs Skattehemman ett medh een uthjord dersammastädes, Mörttebo Skattehemman ett Fierdedels, Stompnen Cronehemman ett, Röösen Cronehemman ett, Skewijk Cronehemman ett, Hanebol Cronehemman ett Halfft och Byn hemman ett medh en utäng under medh alle der till lydande lägengeter och pertinentier som nu der till liggia och under oss och Cronan beholdne ähre, huilke till Stadzens och dess Borgerskaps allmenne gagn och besta måge nyttiade och bruukade warda. Däremot skoole Borgmästare och Rådh wara förtänkte effter Fyra Åhrs frijhet, till wår och Cronans Ränte Cammare åhrligen till wederkentzell inlefrera Etthundrade och Tretton Daler Silfwermynt.

Fjortonde punkten:
Om tillstånd för stadens borgerskap att driva handel i andra städer.

Femtonde punkter:
Om bestämmelser om torgdag en gång i veckan.

Sextonde punkten:
Om skjutshållet med häst eller båt.

Sjuttonde punkten
Om avtal med borgarna att de skall stanna kvar i staden minst sex år efter skattefrihetenstidens slut.

Artonde punkten:
Om förbud mot handel på landsbygden.

Nittonde punkten:
Om att en borgare inte får inneha mer än ett ämbete.

Tjugonde punkten:
Om upprättande av slakthus, bageri och bryggeri.

Tjugoförsta punkten:
Om borgarnas straffrihet.

Tjugoandra punkten:
Försäkran från underskrivna om ett godkännande av ovanstående punkter.

Underskriften gjord den 1 april 1643 av greve Per Brahe, Gustaf Horn, Clas Flemming, Bengt Oxenstierna och friherre Gustaf Oxenstierna