HANDELSSTADEN ÅMÅL

NULÄGESANALYS

September 2008

 

Åmåls kommun

INLEDNING

Som en inledning till handelsstrategiprojektet har en diagnos gjorts om handelsstaden Åmål.
Informationen kommer från besökarna till handeln i Åmål, samt en kritisk granskning av Åmåls centrum gjord av Ove Krafft och Marie Krafft.


MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR


Marknadsområdet
Omsättning milj. SEK och omsättningsförändringar

Kommun	Varutyp	2007	2006-2007	Försäljningsindex
Åmål	Dagligvaror	299	8%	97
Åmål	Sällanköpsvaror	293	2%	81
Mellerud	Dagligvaror	232	4%	99
Mellerud	Sällanköpsvaror	165	3%	60
Bengtsfors	Dagligvaror	254	2%	104
Bengtsfors	Sällanköpsvaror	97	17%	34
Säffle	Dagligvaror	372	3%	96
Säffle	Sällanköpsvaror	312	2%	69

Samtliga kommuner i området har försäljningsindex nära 100% för dagligvaror.
För sällanköpsvaror har Åmål det högsta indexet.


Marknadsunderlaget - kunderna
Åmål har en folkmängd på c:a 12 600 personer. Denna har minskat med
3,9 % under den senaste tioårsperioden. Grannkommunerna med undantag av Vänersborg, Trollhättan och Årjäng har också en minskande befolkning. Denna typ av befolkningsutveckling i en region är typisk för utvecklingen i Sverige under senare år. De större orterna – högskoleorterna – växer medan de flesta övriga kommuner minskar sin befolkning. Åldersstrukturen i Åmåls kommun skiljer sig från riksgenomsnittet främst genom att andelen invånare över 65 år är högre medan åldersgruppen 20 – 64 år är relativt sett mindre. Andelen enpersonshushåll är 53,3 %, vilket är knappt en procentenhet lägre än riksgenomsnittet. Personbilstätheten är hög – 496 bilar per 1000 invånare. Riksgenomsnittet är 464. Konsumenterna i Åmål är alltså rörliga och kan förhållandevis lätt ta sig till olika handelsområden. Andelen utrikes födda är ganska låg – 8,8 % mot riksgenomsnittet 13,4 %. Förvärvsintensiteten är hög – 77,2 %, vilket är det sjätte högsta i regionen och 0,5 procentenheter över riksgenomsnittet. Många är således yrkesverksamma och rör sig från hemmet i stort sett varje dag. Inkomstindex är däremot inte så högt – 92,1%. Försäljningsunderlaget - det som invånarna i Åmåls kommun köper i butiker är, 299 miljoner SEK för dagligvaror och 293 miljoner SEK för sällanköpsvaror (beklädnads-, hem- och fritidsvaror). Den faktiska försäljningen i kommunen är lägre vilket ger följande försörjningsandelar:
- Dagligvaror 97 %
- Sällanköpsvaror 81 %
Detta innebär ett relativt stort utflöde av köpkraft från Åmåls kommun. Alla kommuninvånare köper inte sina dagligvaror i den egna kommunen.
En målsättning bör vara 100 % eftersom man bör eftersträva att alla invånare skall kunna köpa sina livsmedel och andra dagligvaror i närheten av sin bostad. Bostaden är startpunkten och målpunkt för de allra flesta inköpsresorna. Försörjningsandelen för sällanköpsvaror är ofta under 100 % i mindre kommuner. Siffran anger ett netto. Det innebär att Åmålsborna köper en del sällanköpsvaror i andra kommuner.
Ovanstående uppgifter bygger på SCB-statistik från 2007-12-31 (befolkningssiffror) samt 2006 avseende övriga icke handelsuppgifter. Försäljningssiffrorna är hämtade från Handeln i Sverige 2007 och avser verksamhetsåret 2006.

Besökarintervjuer
125 besökare till Åmåls handel har intervjuats under maj 2007. Åldersfördelningen visar att alla åldrar är representerade. Det är något fler besökare i åldrarna 31-65 år och något färre som är över 65 år om man jämför med fördelningen i kommunen. Kvinnorna dominerar (56%). Över 80 % av besökarna kommer från Åmåls kommun och 89 % av besökarna har tillgång till bil. C:a hälften av besökarna arbetar i centrum.
71 % av besökarna kommer i bil när de skall handla i Åmål och 17 % kommer till fots. I Åmål har man valt att parkera på ett flertal olika parkeringar, man parkerar i nära anslutning till respektive besöksmål. 94 % uppger sig ha besökt någon verksamhet. Huvudsyftet för 30 % av besökarna är att handla livsmedel, medan 35 % uppger att deras huvudsyfte med besöket är att handla annat. Den dominerande konkurrenten då det gäller inköp av livsmedel är Säffle. Karlstad är den största konkurrenten då det gäller inköp av övriga varor. Åmåls besökare är villiga att betala relativt mycket för att resa och handla på alternativa inköpsställen.
Inköpssummorna i Åmål är relativt höga och man kan se att livsmedelsinköpen består av både storinköp och kompletteringsinköp. 86 % av de tillfrågade besöker handeln i Åmål minst en gång i veckan. Den typiska besökaren till handeln i Åmål bor alltså i kommunen och kommer ofta till kommunens centra. Hela 35 % uppger sig läsa annonser innan besök i butikerna, vilket är en relativt hög siffra. Drygt hälften av besökarna till handeln i Åmål säger sig rekommendera andra att handla i Åmål. Detta visar på en mycket positiv inställning till handelsstaden Åmål. Den tydliga symbolen för Åmål är en fin, mysig och trevlig stad. Det bästa med handeln i Åmål är att det är nära till allt. Det sämsta med Åmål är att det finns få arbetstillfällen och parkeringsmöjligheterna i centrum. Över hälften av besökarna anser att de saknar något utbud i Åmåls handel. Det man i första hand saknar är klädbutiker. Besökarna är mycket nöjda med miljön i Åmål. Personalen i butikerna är trevliga. Endast knappt hälften av besökarna anser att det är lätt att parkera i Åmål. 44 % av besökarna anser att butikerna är trendriktiga och 85 % anser att butikerna är fräscha.
96 % av besökarna anser att det finns ett tillräckligt utbud av livsmedel i Åmål. En stor majoritet anser att det är bekvämt att handla i Åmål, men endast en tredjedel av besökarna är nöjda med kollektivtrafiken. Drygt hälften av besökarna ställer sig positivt till parkeringsvakter i Åmål. Endast en tredjedel av besökarna är positiva till att införa p-skiva i Åmål, medan hälften av besökarna är negativa till införande av p-skiva i Åmål.

STRÅKANALYS

Inledning

En stadskärna är uppbyggd av ett antal stråk, som tillsammans förhoppningsvis skapar en attraktiv helhet. Man brukar vanligtvis tala om A-stråk, B-stråk, C-stråk och D-stråk. Vilken karaktär stråket har beror på dess innehåll.

Ett A-stråk innehåller de mest attraktiva butikerna – främst inom beklädnadssektorn. Det är ofta fråga om större butiker. Butikerna ligger sida vid sida utan störande ”luckor” eller barriärer. A-stråket är i en normalstor stad – om det finns - begränsat till något eller några få kvarter. A-stråket är i många orter gågata.

B-stråket ligger i direkt anslutning till A-stråket och har också starka butiker, som ligger sida vid sida. Inslaget av kedjeföretag är ofta mindre i B-stråket, där det också i större utsträckning finns andra branscher än beklädnad. Även många B-stråk är gågator.

C-stråket karakteriseras av mindre verksamheter av mera serviceinriktad karaktär. Servicebutiker för dagligvaror, tobak och spel, fotoframkallning, kemtvätt, frisörer etc. Det är tätt mellan verksamheterna även i C-stråket. Ett C-stråk är normalt beroende av biltrafik, som kan stanna till i anslutning till butikerna.

D-stråken bygger upp resten av centrum. Där är butiker och serviceenheter uppblandade med bostäder, kontor, hantverk etc. i gatuplan.

En välfungerande stadskärna måste ha alla typer av stråk för att den skall kunna utvecklas. A- och B-stråken lockar den stora mängden kunder medan exempelvis D-stråket ger utrymme för nya affärsidéer men också för verksamheter, som inte har råd att betala de mera centrala stråkens högre hyra. Antikaffärer, antikvariat etc. finns exempelvis ofta i D-stråk.

Målet för den fungerande stadskärnan bör vara ett starkt och koncentrerat A-stråk till vilket goda B-stråk ansluter i huvudgatans förlängning och eventuellt på tvärgatorna. C- respektive D-stråk finns utanför B-stråken. Idealet är en hierarki även geografiskt i centrum.


Stråkanalysen i Åmåls centrum

Stråkanalysen i Åmål har genomförts i augusti 2007 och har två utgångspunkter:

        Stråkhierarkin och stråkkvaliteten i centrum
        Verksamheterna vid de centrala stråken


A-stråket i Åmåls centrum finns inte. Ett relativt starkt B-stråk finns - gågatan.

Vad gäller övriga delar av centrum består de av C-stråk och till stor del D-stråk.


Verksamheterna vid stråken i Åmåls centrum

Vid den kritiska granskningen av verksamheterna vid stråken i Åmåls centrum har följande granskats:

     Bransch
     Målgrupp
     Storlek
     Kedjetillhörighet
     Fasadlängd
     Skötsel verksamhet
     Skötsel fastighet
     Handikappanpassning


81 verksamheter i de centrala stråken har granskats med följande resultat:


Bransch

Dagligvaror	7
Beklädnad	14
Hem	8
Fritid	7
Media	5
Varuhus	0
Övrig detaljhandel	2
Restauranger/caféer	11
Övrig service	24
Tomma lokaler	3

Dagligvarubranschen är stark i centrum. Detta stämmer överens med en god centrumstruktur i ett mindre centrum. Sällanköpsvarubutikerna är också ganska många i centrum. Dessutom finns det ett relativt omfattande utbud av restauranger och caféer. Och ett stort utbud av övrig service.
Det finns endast tre tomma lokaler i Åmåls centrum.

Målgrupp

De allra flesta verksamheterna (86%) har en bred målgrupp – i stort sett alla kundkategorier.
Endast 7 butiker har en mera begränsad målgrupp. Det är rimligt att en ort av Åmåls storlek har denna struktur på utbudets målgrupp.


Kedjetillhörighet

26% av företagen i Åmåls centrum tillhör någon form av kedjebildning. Det är vanligt att ett mindre centrum har en lägre andel kedjeföretag. Då Åmåls centrum växer kan andelen kedjeföretag växa något, men det är mycket viktigt att hålla en lokal profil även i framtiden.

Läge

De flesta verksamheterna har sina lokaler i gatuplanet.
I en ort som Åmål bör i stort sett alla verksamheterna finnas i gatuplanet för att fungera tillfredsställande.

Storlek

En centrumkärna bör ha en relativt stor andel mindre verksamhetslokaler för att det skall gå att skapa en levande centrummiljö.
I Åmåls centrum är fördelningen i storlek följande:

< 100 kvm	50%
100 – 399 kvm	34%
400 – 799 kvm	9%
> 800 kvm	8%

Denna fördelning är positiv för Åmåls centrum. Den kan ge förutsättningarna för det utbud, som behövs i centrum.

Fasadlängd

För att en verksamhet skall kunna vara attraktiv i stråket och bidra till dess kvalitet på ett positivt sätt bör fasadlängden inte vara för omfattande. Det går inte att hålla en för lång fasad levande. Man klarar av entré plus ett eller två skyltfönster. Den optimala fasadlängden i ett stråk för en butik eller serviceverksamhet är 6 – 8 meter. Kortare fasader gör det svårt för verksamheterna att synas för besökare, som rör sig i normal fart på stråket. En för lång fasad blir oftast tråkig. Det kräver för stora resurser att hålla god aktivitet i många skyltfönster. Nedan presenteras fördelningen av fasadlängderna i centrala Åmål.

Fasadlängd	%
För kort fasad	26%
Lagom lång fasad	19%
För lång fasad	24%
Mycket för lång fasad	31%

En knapp femtedel av centrumverksamheterna har ”rätt” fasadlängd. 26% har svårigheter att synas och representerar också verksamheter, som ibland har svårt att exponera sig bra. En fjärdedel av verksamheterna har för långa fasader, vilket är negativt för stråken. Det är dessutom 31% av lokalerna som har mycket för lång fasad dvs. 20 meter eller mer. Dessa dominerar genom sin storlek.


Skötsel verksamheter

Ett levande centrum kräver aktiva verksamhetsidkare, som lockar besökarna in i sina butiker och restauranger. För lång fasad, okunskap om kundernas krav, tidsbrist etc. kan vara orsaker till att många företag inte tar vara på möjligheten att locka in kunderna på ett tillräckligt effektivt sätt. I nedanstående tabell visas de betyg som verksamheterna fått för sitt sätt att synas mot stråket och bidra till dess positiva attraktivitet. Skalan är 1- 5, där 5 är mycket bra och 1 är klart underkänt. Godkänt är 3.

Skötselbetyg

1	31%
2	27%
3	30%
4	9%
5	0%

Det visar sig att en mycket stor del av verksamheterna får ett underkänt betyg. Detta är inte bra för Åmåls centrum. Det finns mycket att göra för att förbättra situationen
Det behövs ett utvecklingsprogram, som leder till en förbättring av exponeringen mot stråken. Orsakerna till att betygen är låga finns i första hand hos verksamhetsidkarna. De har ansvar för sina entréer, skyltfönster samt det skyltmaterial eller de varor som de ställer utanför sina butiker.

Skötsel fastigheter

Fastighetsägarna kan åtgärda fasadlängderna och skötseln av själva fasaden runt verksamheterna. Det krävs också insatser för att få bort klotter och för att hålla rent och snyggt på gatorna.

Fastighetsägarna i Åmåls centrum har fått följande bedömning:

Skötselbetyg

1	10%
2	34%
3	38%
4	15%
5	3%

Totalt sett kan man säga att över hälften av fastigheterna i Åmåls centrum är välskötta. På sikt kan en del lokaler ändras så att fasaden blir lämpligare.

Handikappanpassning

Förarbetena till en ny lagstiftning pekade på kravet att år 2010 skall alla offentliga lokaler vara tillgängliga även för besökare med olika typer av handikapp. Den slutliga lagtexten innehåller inget årtal, men kraven kommer att vara att offentliga lokaler skall vara tillgängliga för alla. I en del fall finns en konflikt mellan bevarandekrav för fastigheter och kravet på tillgänglighet. Framtiden får utvisa hur detta kommer att hanteras i praktiken.

Följande bedömning har gjorts av verksamheternas handikappanpassning:

1	38%
2	9%
3	18%
4	23%
5	8%

En stor majoritet av lokalerna är relativt väl tillgängliga för alla. Det högsta betyget innebär att det är lätt att ta sig in genom, att det inte finns nivåskillnader och genom att dörrarna öppnas automatiskt eller genom knapptryckning. Betyget ”3” kan innebära att det finns en liten tröskel eller motsvarande.