Tillståndspliktiga verksamheter

Vem behöver tillstånd enligt balken?
Enligt förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken

• bedriva jordbruk eller annan djurhållande verksamhet, utom renskötsel, med mer än 200 djurenheter (definition av djurenhet se Miljöskydd - Definition av Djurenhet)
• För övriga djurarter motsvaras en djurenhet av det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kg kväve eller 13 kg fosfor i färsk träck och urin.

I begreppet jordbruk innefattas såväl växtodling som djurhållning med stallbyggnader, lagringsutrymmen etc. på samma brukningsenhet. Detta är en utvidgning jämfört med tidigare då tillståndsplikten endast omfattade stallbyggnaderna och djurhållningen. Anmälnings- och tillståndsplikten avser det faktiska djurantalet och inte det totala antalet djurplatser.

Tillståndsplikten gäller även vid ändring av verksamheten. Tillstånd krävs dock inte om ändringen är mindre och inte innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma.

Vidare gäller tillståndsplikt bl.a. för

• anläggning för framställning av beredda djurfoder för en produktion av mer än 50 000 ton spannmålsfoder eller mer än 1 000 ton annat foder per år. Med framställning menas malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder. Med spann-målsfoder avses foder som innehåller mer än 50 viktsprocent spannmål. Foder som framställs och används inom den egna djurhållningen skall inte räknas in i ovanstående mängder (15.7-1).
• anläggning för biologisk behandling av avfall om den tillförda mängden av annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 200 ton men högst 100 000 ton per år (90.003-1).

För mer information se Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Så här behandlas en ansökan om tillstånd enligt balken

1. Verksamhetsutövaren (VU) informerar Länsstyrelsen och enskilda som är särskilt berörda.
2. VU upprättar en sakägarförteckning och ett samrådsunderlag med uppgifter om den pla-nerade verksamheten och dess miljöpåverkan. Sakägare ges tillfälle till att lämna syn-punkter och ställa frågor.
3. VU översänder samrådsunderlaget till länsstyrelsen tillsammans med en redogörelse för vad som kommit fram vid samrådet.
4. Länsstyrelsen beslutar om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. (Enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) skall vissa verksamheter, däribland jordbruk med mer än 200 djurenheter, alltid antas medföra be-tydande miljöpåverkan.) Vid betydande miljöpåverkan utvidgas samrådet till att även omfatta t ex kommunen och Naturskyddsföreningen.
5. VU upprättar miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ansökan som tillsammans lämnas till Länsstyrelsen.
6. Ansökan och MKB:n sänds till tillsynsmyndigheten med förfrågan om handlingarna kan anses kompletta. Ev. begärs komplettering av handlingarna.
7. Ansökan och MKB:n kungörs i ortstidning och handlingarna hålls tillgängliga hos aktförvararen.
8. Yttranden begärs från kommunens miljönämnd. Andra som kan ha intresse i saken får möjlighet att yttra sig.
9. Länsstyrelsen sänder yttrandena till sökanden för eventuella synpunkter.
10. Länsstyrelsen gör nödvändiga utredningar och bedömningar och avger yttrande med fullständigt beslutsunderlag till länsstyrelsens miljöprövningsdelegationen (som är en fristående funktion inom länsstyrelsen).
11. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut om godkännande av MKB:n och om tillstånd till verksamheten.
12. Beslutet sänds till sökanden, aktförvararen, kommunens miljönämnd och andra som yttrat sig. Beslutet kungörs i ortstidning.
13. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till miljödomstolen. Om beslutet inte överklagas vinner det laga kraft vid den tidpunkt som anges i beslutet, normalt tre veckor från att kungörelse varit införd i ortstidning.