| Aerob |
Syrerik |
| Aktivt slam |
Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre. |
| Ammonium |
Kväveförening med kemisk beteckning NH4+ |
| Anaerob |
Syrefri |
| BDT-vatten |
Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten |
| Biofilm |
Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallat biohud |
| Biologisk rening |
Reduktion av syreförbrukande ämnen och eventuellt kväve med hjälp av mikroorganismer som finns i sandfilter, markbäddar, aktivt slam, biobäddar, etc. |
| Biologisk toalett |
Toalett med behållare där avföring och eventuellt annat organiskt avfall komposteras |
| Blandat avloppsvatten |
Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDT-vatten |
| BOD |
Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material |
| Dagvatten |
Regn och smältvatten som inte infiltrerar grundvatten eller tas upp av vegetation, utan istället rinner av från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringsplatser |
| Denitrifikation |
Bakteriell omvandling av nitratkväve (NO3-) till luftkväve (N2) |
| Dräneringsvatten |
Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder |
| Dubbelspolad toalett |
Urinsorterande toalett som spolar både urin och avföring med vatten |
| Enkelspolad toalett |
Urinsorterande toalett som endast spolar urin med vatten. Avföringen går direkt till ett uppsamlingskärl för latrin. |
| Enskilt avlopp |
Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll. |
| Eutrofiering |
Tillförsel av näringsämnen (främst kväve och fosfor) till ett vattendrag, likställs ofta med övergödning |
| Extremt snålspolad toalett |
Toalett som förbrukar mindre än 1 liter vatten per spolning |
| Fosfor |
Växtnäringsämne, kemisk beteckning P |
| Fosforbindande material |
Material med god fosforinbindningskapacitet. Ofta kalkhaltiga, t.ex. Filtralie. |
| Fördelningsbrunn |
Brunn som fördelar avloppsvattnet jämnt över alla spridningsledningar, vilket krävs om fler än en spridningsledning används |
| Förfällning |
När kemisk fällning inklusive sedimentering av utfälld fosfor sker före den biologiska behandlingen |
| Geohydrologisk undersökning |
Undersökning av grundvattenförhållanden, t.ex. avståndet till grundvattnet från markytan |
| Gråvatten |
Annan benämning på BDT-vatten |
| Hybridtoalett |
Toalett där avfallet spolas bort med vatten till en behållare för biologisk nedbrytning |
| Hygienisering |
Process där sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas så att ingen risk för smittspridning förekommer |
| Infiltration |
Rening av avloppsvattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och diffust sprids via marken till grundvattnet |
| Kalium |
Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning K |
| Kemisk fällning |
Tillsats av fällningskemikalie som bildar en svårlöslig kemisk förening med fosfat i avloppsvattnet |
| Klosettvatten |
Avloppsvattnet från toaletten, det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten |
| Kompaktfilter |
Prefabricerat filter för biologisk behandling av avloppsvatten. Ibland inneslutna i box eller byggda med tätskikt i botten |
| Kornfördelningsdiagram |
Resultat från texturanalys |
| Kretslopp |
Återföring av avloppets närsalter till odlad mark |
| Kväve |
Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning N |
| Markbädd |
Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet |
| Minireningsverk |
Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk.ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening. |
| Mulltoalett |
Liten biologisk toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten, kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning |
| Multrum |
Biologisk toalett där avfallet samlas i en stor behållare under toaletten där det bryts ned biologiskt, systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet |
| Miljöbalken |
Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999 |
| Nitrat |
Kväveförening med kemisk beteckning NO3- som bildas genom oxidation av ammonium |
| Nitrifikation |
Bakteriell omvandling av ammoniumkväve (NH4+) till nitratkväve (NO3-) som sker i luftade (syrerika) miljöer |
| Norsk Leca |
Poröst filtermaterial som binder in fosfor |
| Närsalter |
Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium |
| PBL |
Plan- och bygglagen |
| Pe |
Personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En Pe motsvarar 70 g BOD7/dygn. |
| pH |
Mått på vattnets surhetsgrad |
| Recipient |
Sjö, vattendrag eller havsvik dit avloppsvattnet släpps. Även grundvattnet kan vara recipient |
| Resorption |
Reningsteknik där vattnet släpps ut i ett grunt bevuxet dike som är tätt i botten. Reningen består dels i att avloppsvattnet dunstar till luften, dels i att organiskt material fastläggs och bryts ned biologiskt. |
| SBR |
Satsvis biologisk rening (ursprungligen från engelskan: Sequencing Batch Reactor)av avloppsvattnet, t.ex. i ett minireningsverk |
| Siktkurva |
Resultat från texturanalys, kallas också kornfördelningsdiagram |
| Situationsplan |
Översiktlig karta eller skiss över tomten och den planerade anläggningen där också t.ex. dricksvattenbrunnar, fastighetsgränser och tillfartsvägar finns utritade |
| Slam |
Fasta partiklar och fett som avskiljts från avloppsvattnet |
| Slamavskiljare |
Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet |
| Sluten tank |
Tank som samlar upp klosettvatten, ansluts helst bara till extremt snålspolande toaletter. |
| Snålspolad toalett |
Toalett som använder en mindre volym vatten för spolning än vanliga toaletter. Vanligen dinna liten spolning (2 l) och stor spolning (4 l). Se även extremt snålspolad toalett |
| Spillvatten |
Samlingsnamn för allt avloppsvatten i ett hushåll |
| SS |
Suspenderade substanser, dvs. partiklar i avloppsvattnet |
| Stenkista |
Mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten. |
| Svartvatten |
Annan benämning på klosettvatten |
| Syreförbrukande ämnen |
Organiska ämnen i avloppsvatten som förbrukar syre när de bryts ned och därför kan ge upphov till syrebrist i vattendrag |
| Tensider |
Kemiska föreningar (t.ex. i disk- och tvättmedel) som sänker ytspänningen för vatten, vilket gör att vattnet kan ta sig in i och väta t.ex. textilier och fläckar. |
| Texturanalys |
Undersökning då ett jordprov siktas för att bestämma kornstorleken |
| Tilloppsledning |
Ledning som sammanför allt avloppsvatten i hushållet |
| Trekammarbrunn |
Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare |
| TS |
Torr substans, anges ofta i procent av total vikt alt. volym |
| Tvåkammarbrunn |
Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare |
| Urinavlastat avloppsvatten |
Avloppsvatten från hushåll med urinsortering i dubbelspolad urinsorterande toalett, dvs. BDT-vatten och fekalier + spolvatten. |
| Urinsortering |
Avskiljning av urin från avföring i toaletten |
| Vakuumtoalett |
Toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen, undertryck i ledningarna skapas med hjälp av vakuumpumpar, ejektorer eller blåsmaskiner |
| Vattentäkt |
Vattendrag (även grundvatten) som används som råvatten för dricksvattenframställning |
| Övergödning |
För hög tillförsel av näringsämnen (främst fosfor och kväve) till ett vattendrag, vilket leder till problem såsom algblomning och syrebrist. |