Nationella folkhälsomål


Riksdagens övergripande mål för den nationella folkhälsopolitiken är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos befolkningen". För att uppnå det övergripande målet finns elva målområden som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Målområden är:

1: Delaktighet och inflytande i samhället
2: Ekonomiska och sociala förutsättningar
3: Barns och ungas uppväxtvillkor
4: Hälsa i arbetslivet
5: Miljöer och produkter
6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7: Skydd mot smittspridning
8: Sexualitet och reproduktiv hälsa
9: Fysisk aktivitet
10: Matvanor och livsmedel
11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Den folkhälsopolitiska propositionen utgår från en helhetssyn på människan och innehåller ett större inslag än tidigare av individuellt ansvarstagande. Den riktar särskilt in sig på barn, unga och äldre. Stor vikt läggs på kunskaper och evidens, vilket betyder att folkhälsopolitiken ska grundas på vetenskaplighet.

Propositionen lyfter fram att sjukvården ska främja hälsan, att sociala nätverk är viktiga som skyddsfaktor, att myndigheter i ökad utsträckning ska kunna samarbeta med frivilliga krafter och att lokalt och regionalt arbete är viktigt. Särskilt viktiga områden är, föräldrastöd, självmordsförebyggande arbete, kost och fysisk aktivitet och minskad användning av tobak. Dessa är även prioriterade områden inom det lokala folkhälsoarbetet i Åmål.
Mer information här Folkhälsomyndigheten

 

 

 

Sidan uppdaterades 2016-03-31

Synpunkter på sidan?