Allergi

 

Allergi har på kort tid blivit den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdom. Ungefär 4 av 10 människor beräknas ha någon form av besvär med allergi eller överkänslighet. Allergi är en överreaktion i immunsystemet. Om man är allergisk reagerar man på mycket små mängder av ämnen, så kallade allergen. De vanligaste allergisjukdomarna är astma, allergisk snuva och atopiskt eksem. Sjukdomarna uppstår genom samverkan mellan ärftliga faktorer och den miljö vi vistas i.

Inomhusmiljöfaktorer kan spela roll på tre sätt:

  • Genom att få immunsystemet att reagera ogynnsamt på någon faktor i miljön (sensibilisering).
  • Genom att utlösa besvär hos den som redan är sensibiliserad.
  • Genom att underhålla den inflammation i luftvägarnas slemhinnor som ligger bakom att man är extra känslig för andra retningar, till exempel kall luft eller ansträngning.

Annan överkänslighet än allergi kan ge liknande besvär som de som utlöses av en allergi. I de fallen behövs det normalt högre koncentrationer av det retande ämnet. De miljöinsatser som görs för att motverka astma- och allergibesvär har som regel god effekt. Insatserna har visat sig vara hälsofrämjande även för övriga personer som vistas i samma miljö.

Inomhus

Allergisanering i bostaden kan bli nödvändig om man utvecklat allergi. Allergiska reaktioner är dock väldigt individuella så därför får man prova sig fram vad man som individ reagerar på och behöver undvika. Det är också viktigt att icke-allergiker visar hänsyn.

Några faktorer som kan vålla besvär hos allergiker:

  • Tobaksrök
    Det är olämpligt att röka ur allergisynpunkt, speciellt inomhus. Tänk också på omgivningen och att röklukt sätter sig i textilier.
  • Djur
    Pälsdjur såsom kattor, hundar, marsvin, hästar kan vålla besvär. Det kan också burfåglar då de kan ha kvalster i fjädrarna. Akvarium kan i enstaka fall orsaka allergiska reaktioner genom förekomst av alger och viss fiskmat. Tänk på omgivningen och byt om/duscha om man har varit i kontakt med exempelvis häst. Detta är speciellt viktigt om man sedan kommer i kontakt med många människor i t ex skolan.
  • Dofter
    Vissa lukter kan vara besvärande för allergiker exempelvis från hygienartiklar, rengöringsmedel, lösningsmedel. Undvik eller begränsa användningen av produkter som doftar starkt. Oparfymerade hygienartiklar och rengöringsmedel finns i handeln. Välj lösningsmedelfria produkter i första hand eller håll till utomhus. Tänk också på att ha god ventilation. Ibland kan även skalning av apelsiner (eller andra citrusfrukter) inomhus orsaka besvär hos känsliga personer.
  • Växter
    Blommor inomhus kan ibland förorsaka besvär hos känsliga personer p g a doft, pollen, eller genom mögelbildning i blomjorden. Exempel på välkända växter som kan vålla besvär för känsliga personer är Benjaminfikus, Hyacint, Pelargon, Saint Paulia, Björkris, Liljekonvalj, Julgran. Exempel på växter som normalt inte vållar besvär hos känsliga personer är Ampellilja, Flitiga Lisa, Hemtrevnad, Hibiscus, Rumsask. Några åtgärder som kan minska mögelbildning i blomkrukorna kan vara att byta blomjord ofta och täcka blomjorden med lecakulor. Blommor med släta blad samlar mindre damm än växter med lurvig bladyta och är lättare att rengöra.
  • Mögel
    Mögelsvampar och dess sporer finns naturligt i omgivningen och ett fåtal arter brukar vålla besvär hos allergiker. Utomhus finns det mest mögelsporer i luften under sensommar och höst. Mögel trivs där det är fuktigt, varmt och dammigt. Åtgärda genast synliga fuktskador och mögelväxt/lukt. Golvbrunnar, under badkar, ventilationssystem, luftfuktare och större vedtravar inomhus är några platser där mögel kan trivas. Tänk också på att trädgårdsmöbler/dynor som tas in för vintern kan orsaka problem.
  • Städning
    Damm orsakar ofta besvär hos allergiska personer. Dammpartiklar är små och kan sväva lång tid i luften. Dammet kan vara irriterande för luftvägarna och kan innehålla olika allergener exempelvis pollen, mögel, kvalster och djurallergen. Hur man städar är av avgörande betydelse. Rätt städning ger liten dammuppvirvling, minskad mängd damm, låg kemisk emission och viss varaktighet. God ventilation är också av väsentlig betydelse för att få en bra luftkvalitet. Undvik dammsamlare såsom textilmattor, omålad väv, oputsad tegel. Släta material är att föredra. Material som förvaras instängda i skåp samlar mindre damm. Möbler som går att flytta och har ben underlättar också städning. Möbler med ben formade som ett kryss eller möbler som står på medar kan försvåra städning. Det kan vara praktiskt att ha lättvättade och avtagbara överdrag på exempelvis kuddmöbler. Entrémattor minskar mängden grus och annat inomhus. Torrsopning och dammsugning (utan specialfilter) virvlar upp mycket damm. Utrymmen med inbyggda väggduschar är lättast att göra ren. Badkar utan front underlättar också städningen. Tänk på att rengöra duschkabinens alla skrymslen och mellan vägg och duschkabin. Rengöringsmedel bör vara oparfymerade och inte starkare än nödvändigt. Doseringsanvisningarna bör följas noga.
  • Kvalster
    Kvalster är mycket små spindeldjur som trivs där det är varmt, fuktigt och där det finns tillräckligt med näring. De finns ofta i sängkläder. God ventilation, låg luftfuktighet och låg inomhustemperatur reducerar kvalsterförekomsten. Luftfuktigheten minskar genom vanlig vädring (obs pollensäsong). Tvätta sänglinne och sängkläder ofta. Tänk också på att sängbotten inte bör vara helt tät så att luften kan cirkulera.

Utomhus

De vanligaste allergiframkallande växterna består av tre grupper: lövträd, gräs (inklusive sädesslag) samt Gråbo (artemisia). För att minska exponeringen av pollenallergen kan det vara bra att tänka på att inte hänga ut tvätt under pollensäsongen, undvika kontakt med pälsdjur alternativt duscha sina egna husdjur efter utevistelse, vädra lite och bara göra det när det är låga halter pollen i utomhusluften (vanligtvis när det är vindstilla), tvätta håret innan man lägger sig, eventuellt installera finfilter i bilens luftintag (förutsätter att fönster och taklucka är stängda).

Har man en egen trädgård kan det vara lämpligt att välja växter som använder insekter för befruktning istället för vindspridning. Det kan också vara bra att ha grässorter som blommar sent och att gräset klipps ofta så att man hinner klippa axen. Olika växter blommar vid skilda tidpunkter under sommarhalvåret och ett hjälpmedel för att kunna planera sin vardag kan vara att följa pollenprognoserna.

Övrigt

Sedan 30 juni 2001 får det ute i handeln inte finnas nickel i föremål som kan komma i direkt och långvarig kontakt med huden. Föremål som berörs är exempelvis örhängen, halsband, armbandsur, nitknappar, blixtlås, glasögon, hårspännen. Sammanfattningsvis får nickelinnehållet i smycken som används vid läkning/håltagning, enligt lagstiftningen, inte vara mer än 0,05 %. Föremål som är avsedda för direkt och långvarig kontakt med huden får inte avge mer än 0,5 µg nickel/cm2 /vecka under två års normal användning.Nickel kan förekomma i handverktyg, saxar, handtag, nycklar, mynt, gem, metalldelar på barnvagnar, möbler, vissa silverföremål, musikinstrument etc men dessa berörs inte av förbudet. Apotekets nickeltest kan användas om man snabbt vill få en indikation om ett metallföremål avger nickel. Metoden är dock inte så exakt som standardiserade analysmetoder som används i laboratorium.

Värme frigör mer nickeljoner från en yta och har man utvecklat nickelallergi bör man inte förvara nycklar, mynt och liknande i byxfickorna. För att undvika direktkontakt med huden kan dörrhandtag och verktyg kan förses med något överdrag t ex plastslang. Handtag på skåpluckor kan bytas ut till ett annat material såsom trä eller plast. Nagellack kan ibland användas på ytor för att undvika hudeksem men tänk på att nagellack i sig kan innehålla allergiframkallande ämnen. Vid stora besvär av kontakteksem kan tunna vantar användas t ex vid hantering av mynt. Det finns redskap tillverkade med plasthandtag redan från början exempelvis saxar.

Mer information

Information om allergi och allergiförebyggande arbete finner du hos Livsmedelsverket, Astma- och allergiförbundet, Apoteket, Folkhälsoinstitutet, Dagens pollenprognos eller i
Folkhälsoguiden

Information om boende och innemiljö finns hos Boverket, Projektet Frisk bostad, Sveriges kommuner och landsting samt i Socialstyrelsens information om hälsoskydd och innemiljö.




Sidan uppdaterades 2016-09-12

Synpunkter på sidan?